Branstrom

Jag har sedan några dagar varit den djupaste trans. Vill inte skryta eller på något sätt skriva upp mina dåd men jag har, tillsammans med tre andra, räddat världen. En legion av odöda har med hatisk ilska stormat våra vackra städer. Medan alla andra käbblade om petitesser har jag samlat en stark armé att kontra denna ondska. Nu är det dags.

- andra tankar -

När man sitter på toaletten och gör sin business är det svårt att inte bli lite uttråkad. Jag är en man som kräver konstant underhållning (varför skulle jag annars ha en basketkorg i duschen?) vilket kan bli aningens... tröttsamt. Måste alltid stilla min rastlösa själ med aktiviteter som aktivt stagnerar ett ungt sinne, t ex. dator, musik, serietidnigar och parafernalia av helt orelevant karaktär. Nåja, nu när jag beskådade mitt kungarike från porslinstronen lyfte jag en serietidning och ville ta självmord. Dilbert suger och allt annat är redan läst och memorerat. Jag började utforska, nyfiket vände jag blicken till höger och konstaterade att jag hade två val: antingen hyra en städerska eller flytta. Besviken, modsluten samt deprimerad vände jag huvudet åt vänster i jakt på bättre nyheter och där fann jag den. Den vardagliga saken som i sin pinsamma uppenbarhet nu tiggde om att få visa sin ståtlighet. Rullen med papper; pappersrullen. Den är prydd med hjärtan. Jag blev intresserad.

Varför i hela friden valde ica att skapa sina rullar med hjärtan på? Hatar dom kärleken till den milda grad att vi ska köra upp den i arslet? eller ser dom en klar koppling mellan mänsklig exkretion och hjärt & lungfonden? Jag såg en viss poesi i detta och tänkte mig alla dåliga kärleksdikter, "sommarlåtar", julen, reklamer med kärlekstema, filmer med Hugh Grant, Per Gessle. Alla skadliga element som tillsammans ger symbolen dess obefläckade rykte förkroppsligades i denna, nu vackert, ihopvikta pappersbit.

Jag torkade mig och log.