Branstrom

Min mormor är nu död. Hon har länge varit diagnoserad med lungfibros som på de senaste veckorna, akut, blivit värre. Det plus infektioner gjorde att kroppen inte orkade längre och Solveig dog klockan halv tolv den 26-07-2008.

Solveigs glada humör ekar hela tiden i mitt huvud då jag nu tänker över våran tid tillsammans. Hon var aldrig arg, inte ofta irriterad och alltid snäll. Jag minns speciellt en gång då jag som tolvåring hade ett kraftigt goddissug och ville givetvis att mina föräldrar skulle sponsra. De vägrade. Däremot gav mormor mig tjugo kronor och sa åt mig att köpa godis så länge hon fick smaka. Jag lovade dyrt och heligt. Frågade tillochmed om hon var sugen på någon speciell sort. Det var hon inte. Eller jo, polkagrisar. Nästan sprang till jourlivs. Väl därinne ställdes mitt intellekt inför en alldeles förstor utmaning. De sålde jo-jos där. Godis eller leksak? Det tog mig en timma att bestämma. Jag valde leksaken. Dörren öppnades på tenorvägen och Solveig spratt upp ur soffan, godissugen. Även fast hon inte sa att det gjorde något och att jag självklart ska välja leksak istället för godis så såg jag den besvikna glimten i ögat. Har alltid haft lite dåligt samvete för det och jag ber om ursäkt

Hon var alltid där för dig. Hon var min mormor. Allas vår tant Sol.